Ur Mathildas perspektiv

jag öppnade långsamt dörren och såg Harry ligga i sängen och nynna på nått. Han hade antagligen inte märkt mig.
'aahh... i will never be done with this..' sa han lite för sig själv.
'with what?' frågade jag tyst och han vände sig hastigt.
'oh god, you scared the hell out of me..' sa han och andades ut. Jag kunde inte motstå att le lite.

Jag tittade på han och kände hur mina ben blev lite knäsvaga.. Han var ju den snyggaste personen som fanns PLUS att han var helt underbar.. men vafan.. han hade brutit mitt hjärta. Det gjorde ont att titta på han medan jag inte kunde sluta.. fan va svårt de ska va.
Jag suckade och satte mig på sängkanten. Jag såg att Harry hade papper framför sig som han skrivit på. Han la undan de och satte sig upp bredvid mig.

'I need to explain..'
'go on..' sa jag lite drygt. Jag ville verkligen inte prata om det. Men jag antar att jag var tvungen..
'it was caroline, not me.. i was drunk and she just kissed me. I don't remember anything of it and that makes me so uppset, i didn't want it to end like this Mathii.. i regret everything. Please forgive me..'
jag tänkte efter på det han sa. Vad skulle jag säga? Jag menar, hälften av mig ville bara hoppa in i hans famn och trycka läpparna mot hans medan jag samtidigt bara ville slå till han och lämna han, aldrig mer behöva se han.
Det var inte lätt... han hade ju sagt förlåt, men han hade ju faktiskt besvarat kyssen..

Mina tankar avbröts av deras telefon som ringde. Harry brydde sig inte om det och telefonsvararen kom.

'Hello sexy boy! I just wanted to say that it would be lovely to meet you, i miss you so much. So, come to my house in 1 hour. And be nicer this time please'

Det var Carolines röst.

Hur kunde han... hur kunde han sitta här och ljuga framför mig. Och han ville att jag skulle förlåta honom?!

Jag ställde mig snabbt upp och pekade på telefonen medan jag skakade.

'i trusted you' sa jag långsamt medan jag kände tårarna rinna ner för kinderna.

Harry såg helt knäckt ut, han hade en orolig nervös blick.

'nonono, it's not what you thinking!' sa han och ställde sig upp bredvid mig. Jag bakade.

'WHAT?' jag blev riktigt sur och tårarna sprutade ut från ögonen ner på kinderna.

'I TRUSTED YOU, HOW CAN I FORGIVE YOU WHEN YOU'RE JUST LYING ABOUT EVERYTHING. YOU KNOW WHAT? I REALLY REALLY LIKED YOU... BUT AFTER THIS, I DON'T KNOW!' skrek jag, min hals brände, mina kinder var dyngsura och mina ögon var helt suddiga av alla tårar. Jag vände mig om och sprang ut till vardagsrummet, jag orkade inte prata med någon just nu så jag öppnade ytterdörren och smällde igen den efter mig innan jag rusade in i vårt hotellrum och slängde mig i sängen.

Ur Soles Perspektiv

Jag kollade snabbt på Louis och gav honom en blick och pekade på min mobil. Han nickade, tror han fatta att jag skulle ringa han sen. Sedan gick jag med bestämmda steg mot harry och sa
'Don't you think its enough now?' och gav honom en 'evileye' sedan sprang jag mot dörren och till vårt hotellrum.
Jag gick och tog ett glasvatten till Mathilda, sen gick jag till hennes rum. Jag knackade på, men hon svara inte så jag gick in.
'Mathilda?'
'Låt mig va..!' Sa hon gråtandes
'Okey, men säg till när du vill prata!' Sen gick jag snabbt till hennes säng och ställde vattnet på hennes nattduksbord
'Tänkte att du behöve den här'
Sedan gick jag ut. Jag gick och satte på TV:n, zappade mellan kanalerna men det var inget som passade så jag gick ut för att gå och handla lite mat.
Jag gick till hissen och åkte ner, sedan börja jag gå mot Tesco.
Jag satte in hörlurarna i öronen, ville ha det lite lugn och ro medans jag tänkte på allt.

Vad hade nu hänt mellan Mathilda och Harry, ska han aldrig sluta att göra henne ledsen eller? Han gör juh han själv ledsen, eller det verkar som de? Skulle dem inte prata så allt skulle lösa sig? Vad hade hänt, hoppas inget nytt med Caroline... Sedan att Adam är här, att han känner Zayn? Vad är sannolikheten att det skulle hända? Gud han är för go, hade verkligen saknat honom när jag tänker på det, han är så lätt att prata med. När han hade kommit till Stockholm hade vi haft så grymt kul, och hade prata om allt och inget, hade liksom gillat han lite mer än vad jag skulle då.. Men nu behövber jag inte bry mig om det, det var 1 år sedan. Nu har jag Louis och han är underbar och bäst! Vill inte åka hem sen, vad ska hända mellan oss? Kommer vi aldrig ses igen, eller hur ska vi få allt att funka?
Mina tankar avbröts av att jag kände att min mobil hade plingade till, ett sms från Louis och ett från Mathii.

'Mathilda ♥ : Sole förlåt för förut, jag var bara så arg och ledsen.. Men vart är du, kommer du hem snart, är lite hungrig xx'

Jag svarade med ett snabbt mess
'Det är lugnt gumman, jag fattar! Men du kan vi inte gå ut och äta, och ba prata om allt? Tror inte nån av oss orkar göra mat idag, haha! Nando's eller? ;) xx'

'Louis ♥ : Hello Babe, can we talk later or something, miss you , haha ;) Btw hows Mathii, have she told you something? Much love Louis xx'

Slängde iväg ett till snabbt svar.

'Hiya Lou! Yes maybe, going to eat at Nando's Soon but after that? I'll text ya! Well i don't know, she didn't want to talk to me, so well i'll tell you when i know something! And yea tell Harry that he need to call me leter and explain some things!  / Sole xx'

Skulle möta Mathilda på Nando's om 30 minuter så jag jag förbi Forever 21 för jag visste att Mathilda verkligen villde ha en tröja där ifrån och nu kändes det som rätta tillfället att ge den till henne.

---

Jahapp, det var del 27 det! Vad kommer egentligen hända nu ? Kommentera era tanker vetja!

Sorry att vi är sega och att den är så lång, men vi har inte så mycket tid alltid, men vi försöker :)

Ska vi försöka få 20 Kommentarer till denna del? skulle va awesome ;) Hare bra / Mathilda och Sole xx